Exkursion längs Högforsån

På Sveriges nationaldag anordnade projekt FLISIK en exkursion längs Högforsån (exkursionsguide). Jan Åberg (Länsstyrelsen) berättade om vattenkemin i systemet och hur området har förändrats genom historien.

Bild 1: Mätning av konduktivitet

Skogsbrukets hänsynstagande kring vatten diskuterades i ledning av Skogsstyrelsens Lars Berggren.

Bild 2: Diskussion om skogsbrukets miljöhänsyn

För att visa på djurlivet i vattnet fångade Mattias Sundqvist (Länsstyrelsen) vattenlevande insekter.

Bild 3: Husbyggande nattsländor

Annonser

Våren i antågande – det syns även i vattendragen!

(Jan Åberg)
Senaste dagarna har surheten ökat mycket i Dalkarlsån och ligger nu på ca 4,9 i huvudfåran och 4,3 i Högforsån. (se denna sida: Dalkarlsån/pH )

Jämfört med förra våren är årets surhet i Dalkarlsån vid 5m3/s lika hög som vid 18m3/3 i fjol. Det kan bero på att vintern 2012 hade högre grundvattennivåer och därmed ett surare basflöde, som gör att avrinningsområdet i sin helhet (inklusive sjövattenmassorna) sämre står emot syrorna och utspädningen avbuffertkapaciteten.

I fjol inleddes vårflödet den 7 april efter en lång period av basflöde om ca 0,4m3/s. I år startade vårflödet 21 dagar tidigare, den 17 mars, från ett ca fyra gånger ”basflöde” som var ca 4 gånger surare än i fjol, och dessutom varade under en kortare period.

Vad som händer härnäst är intressant. Kommer våren av sig, eller smälter snön bort ännu tidigare än i fjol? Försenas islossningen i sjöarna eller kommer den ännu tidigare? Den som lever får se…

Mera information om sulfidjordar och torrläggning av sjöar behövs!

Två examensarbeten planeras till våren

Då vi sett att den torrlagda Västervikssjön inom Högforsåns avrinningsområde kraftigt försämrar vattenkemin i nedanliggande vattendrag blev vi nyfikna på hur det ser ut i andra kustnära sjöar i Västerbotten. För att införskaffa mer kunskap kring detta har vi valt att utlysa ett examensarbete som vi hoppas kunna genomföra under våren 2012.

I ett annat examensarbete kommer vi att titta på vattnets konduktivitet i diken, och vattendrag inom några utvalda avrinningsområden. Anledningen till att vi gör det här är att konduktivitet ser ut att ha en tydlig korrelation till sulfathalt som i sin tur indikerar påverkan från sura sulfatjordar. Genom att mäta konduktivitet, som är en enkel och billig metod, hoppas vi kunna visa på hotspots inom avrinningsområden. Detta i sin tur kan leda till en bättre förvaltning av de kustnära vattendragen.

Förhoppningen är att det även hittas en hugad graduskribent som kan göra motsvarande undersökning kring torrlagda sjöar på den finländska sidan. Detta är dock ännu under arbete…