Arbetsutbytet fortsätter

Under september skedde den andra delen i arbetsutbytet inom projektet. Då gav sig 13 finländare och 6 svenskar ut i markerna i Sverig för att se och diskutera skogsbruk och vatten. Hur handlägger Sverige skogsbruksåtgärder vid vatten, på vilka sätt kan vi skydda värdefulla skogsområden vid vatten, vad måste man göra vid dikesrensningar och skyddsdikningar. Många termer fick sig en förklaring genom att kika på dem i verklighet. Bara det att en ”vanlig” bäck i Sverige är något av en raritet i Finland var något som framkom. Vi kunde alla också upptäcka många likheter mellan Sverige och Finland. Många problem och möjligheter i respektive land diskuterades och funderades på.

Diskussion vid vanlig svensk bäck. Vilken hänsyn skulle behövas
här vid skogsbruksåtgärder (Foto: © Lars Öberg)

En hel del fortsatta arbetsutbytes idéer framkom också. Till exempel detta med det Svenska sättet att dikesrensapå.Oftast görs rensningarna för varje fastighet i taget när det ändå ska ske föryngringsåtgärder i området. Kanske skulle man nästa år som en del i projektet kunna testa det arbetssätt som man har i Finland där större områden som berör flera markägare åtgärdsplaneras av myndigheterna.

På spaning efter flodpärlmusslor (Foto: Kristina Nilsson)

Annonser

Nytt från Harrbäcken

I slutet av augusti genomförde Länsstyrelsen konduktivitetsmätning i Harrbäcken. Syftet var att försöka spåra eventuell påverkan från sura sulfatjordar. Dessa jordar kan ge upphov till surt vatten och att olika tungmetaller läcker ut. Resultatet från mätningarna visar att det är ett område längs bäcken där konduktiviteten ökar snabbt (= tecken på sura sulfatjordar). I dagsläget finns det inga metoder att få bukt med läckage från dessa jordar. I teorin är troligtvis en höjning av grundvattenytan den mest effektiva åtgärden. Kalkning är däremot svårt då det krävs mycket stora mängder kalk för att neutralisera det sura vattnet.

Konduktivitet i Harrbäcken

Mer om ämnet sura sulfatjordar och konduktivitet finns att läsa i Maria Myrsteners examensarbete (LÄNK)

Friare passage för fisk i Rauhaluoma

I augusti eliminerades ett tidigare vandringshinder i Rauhaluoma genom att man ersatte en gammal damm av plankor med en naturliknande fors av natursten och stenkross.

Arbetsledare Jarkko Pyyluoma granskar slutresultatet (foto: Riitta Raatikainen)

Examensarbeten inom FLISIK

På uppdrag av projekt FLISIK har Maria Myrstener och Joel Avenius från Umeå Universitet utfört examensarbeten med koppling till sura sulfatjordar. Slutredovisning kommer att ske under hösten men redan nu finns en seminarieversion tillgänglig.

Maria Myrstener – Konduktivitet i vattendrag som indikator på sura sulfatjordar

Att analysera vattenkemi är ofta dyrt. Men att enbart mäta konduktivitet, som visar vattnets ledningsförmåga, är både enkelt och billig. Därför har Maria Myrstener testat en metod att använda konduktivitet som en indikator på att det finns påverkan från sura sulfatjordar. Resultaten visar att metoden fungerar men att tiden för provtagningarna bör beaktas och helst utföras i början av hösten då vattennivån höjs av regn efter sommarens normalt låga vattenföring.

 Joel Avenius – Sänkta sjöars inverkan på ytvatten i Västerbottens kustland

När vi i projekt FLISIK togs oss an Högforsån som modellvatten för sura sulfatjordar visste vi inte att problemen med dålig vattenkvalitet berodde på den numer torrlagda Västervikssjön. När detta uppdagades blev vi nyfikna på hur det såg ut i andra sjöar i Västerbottens län. Därför gav vi i uppdrag åt Joel Avenius att genomföra ett examensarbete om frågan. Resultaten visar att sänkta och torrlagda sjöar över lag ger sämre vattenkemi. Men som ovan finns det troligtvis bättre tidpunkter för vattenprovtagningen och det behövs ett fortsatt arbete för att få bättre information om omfattningen av de vattenkemiska problemen.

Examensarbetena kan laddas ner på Länsstyrelsens hemsidor här

Projektet synligt i pressen!

Vårt arbete i Harrbäcken har uppmärksammats i två tidningsartiklar i Norran (www.norran.se).

(NVTAB 20120324) Samverkansträff för Harrbäcken

(NVTAB 20120625) Fri vandringsväg i Harrbäcken

Exkursion längs Högforsån

På Sveriges nationaldag anordnade projekt FLISIK en exkursion längs Högforsån (exkursionsguide). Jan Åberg (Länsstyrelsen) berättade om vattenkemin i systemet och hur området har förändrats genom historien.

Bild 1: Mätning av konduktivitet

Skogsbrukets hänsynstagande kring vatten diskuterades i ledning av Skogsstyrelsens Lars Berggren.

Bild 2: Diskussion om skogsbrukets miljöhänsyn

För att visa på djurlivet i vattnet fångade Mattias Sundqvist (Länsstyrelsen) vattenlevande insekter.

Bild 3: Husbyggande nattsländor

Våren i antågande – det syns även i vattendragen!

(Jan Åberg)
Senaste dagarna har surheten ökat mycket i Dalkarlsån och ligger nu på ca 4,9 i huvudfåran och 4,3 i Högforsån. (se denna sida: Dalkarlsån/pH )

Jämfört med förra våren är årets surhet i Dalkarlsån vid 5m3/s lika hög som vid 18m3/3 i fjol. Det kan bero på att vintern 2012 hade högre grundvattennivåer och därmed ett surare basflöde, som gör att avrinningsområdet i sin helhet (inklusive sjövattenmassorna) sämre står emot syrorna och utspädningen avbuffertkapaciteten.

I fjol inleddes vårflödet den 7 april efter en lång period av basflöde om ca 0,4m3/s. I år startade vårflödet 21 dagar tidigare, den 17 mars, från ett ca fyra gånger ”basflöde” som var ca 4 gånger surare än i fjol, och dessutom varade under en kortare period.

Vad som händer härnäst är intressant. Kommer våren av sig, eller smälter snön bort ännu tidigare än i fjol? Försenas islossningen i sjöarna eller kommer den ännu tidigare? Den som lever får se…