Arbetsutbytet fortsätter

Under september skedde den andra delen i arbetsutbytet inom projektet. Då gav sig 13 finländare och 6 svenskar ut i markerna i Sverig för att se och diskutera skogsbruk och vatten. Hur handlägger Sverige skogsbruksåtgärder vid vatten, på vilka sätt kan vi skydda värdefulla skogsområden vid vatten, vad måste man göra vid dikesrensningar och skyddsdikningar. Många termer fick sig en förklaring genom att kika på dem i verklighet. Bara det att en ”vanlig” bäck i Sverige är något av en raritet i Finland var något som framkom. Vi kunde alla också upptäcka många likheter mellan Sverige och Finland. Många problem och möjligheter i respektive land diskuterades och funderades på.

Diskussion vid vanlig svensk bäck. Vilken hänsyn skulle behövas
här vid skogsbruksåtgärder (Foto: © Lars Öberg)

En hel del fortsatta arbetsutbytes idéer framkom också. Till exempel detta med det Svenska sättet att dikesrensapå.Oftast görs rensningarna för varje fastighet i taget när det ändå ska ske föryngringsåtgärder i området. Kanske skulle man nästa år som en del i projektet kunna testa det arbetssätt som man har i Finland där större områden som berör flera markägare åtgärdsplaneras av myndigheterna.

På spaning efter flodpärlmusslor (Foto: Kristina Nilsson)

Nytt från Harrbäcken

I slutet av augusti genomförde Länsstyrelsen konduktivitetsmätning i Harrbäcken. Syftet var att försöka spåra eventuell påverkan från sura sulfatjordar. Dessa jordar kan ge upphov till surt vatten och att olika tungmetaller läcker ut. Resultatet från mätningarna visar att det är ett område längs bäcken där konduktiviteten ökar snabbt (= tecken på sura sulfatjordar). I dagsläget finns det inga metoder att få bukt med läckage från dessa jordar. I teorin är troligtvis en höjning av grundvattenytan den mest effektiva åtgärden. Kalkning är däremot svårt då det krävs mycket stora mängder kalk för att neutralisera det sura vattnet.

Konduktivitet i Harrbäcken

Mer om ämnet sura sulfatjordar och konduktivitet finns att läsa i Maria Myrsteners examensarbete (LÄNK)

Friare passage för fisk i Rauhaluoma

I augusti eliminerades ett tidigare vandringshinder i Rauhaluoma genom att man ersatte en gammal damm av plankor med en naturliknande fors av natursten och stenkross.

Arbetsledare Jarkko Pyyluoma granskar slutresultatet (foto: Riitta Raatikainen)

Examensarbeten inom FLISIK

På uppdrag av projekt FLISIK har Maria Myrstener och Joel Avenius från Umeå Universitet utfört examensarbeten med koppling till sura sulfatjordar. Slutredovisning kommer att ske under hösten men redan nu finns en seminarieversion tillgänglig.

Maria Myrstener – Konduktivitet i vattendrag som indikator på sura sulfatjordar

Att analysera vattenkemi är ofta dyrt. Men att enbart mäta konduktivitet, som visar vattnets ledningsförmåga, är både enkelt och billig. Därför har Maria Myrstener testat en metod att använda konduktivitet som en indikator på att det finns påverkan från sura sulfatjordar. Resultaten visar att metoden fungerar men att tiden för provtagningarna bör beaktas och helst utföras i början av hösten då vattennivån höjs av regn efter sommarens normalt låga vattenföring.

 Joel Avenius – Sänkta sjöars inverkan på ytvatten i Västerbottens kustland

När vi i projekt FLISIK togs oss an Högforsån som modellvatten för sura sulfatjordar visste vi inte att problemen med dålig vattenkvalitet berodde på den numer torrlagda Västervikssjön. När detta uppdagades blev vi nyfikna på hur det såg ut i andra sjöar i Västerbottens län. Därför gav vi i uppdrag åt Joel Avenius att genomföra ett examensarbete om frågan. Resultaten visar att sänkta och torrlagda sjöar över lag ger sämre vattenkemi. Men som ovan finns det troligtvis bättre tidpunkter för vattenprovtagningen och det behövs ett fortsatt arbete för att få bättre information om omfattningen av de vattenkemiska problemen.

Examensarbetena kan laddas ner på Länsstyrelsens hemsidor här

Projektet synligt i pressen!

Vårt arbete i Harrbäcken har uppmärksammats i två tidningsartiklar i Norran (www.norran.se).

(NVTAB 20120324) Samverkansträff för Harrbäcken

(NVTAB 20120625) Fri vandringsväg i Harrbäcken

Exkursion längs Högforsån

På Sveriges nationaldag anordnade projekt FLISIK en exkursion längs Högforsån (exkursionsguide). Jan Åberg (Länsstyrelsen) berättade om vattenkemin i systemet och hur området har förändrats genom historien.

Bild 1: Mätning av konduktivitet

Skogsbrukets hänsynstagande kring vatten diskuterades i ledning av Skogsstyrelsens Lars Berggren.

Bild 2: Diskussion om skogsbrukets miljöhänsyn

För att visa på djurlivet i vattnet fångade Mattias Sundqvist (Länsstyrelsen) vattenlevande insekter.

Bild 3: Husbyggande nattsländor

Våren i antågande – det syns även i vattendragen!

(Jan Åberg)
Senaste dagarna har surheten ökat mycket i Dalkarlsån och ligger nu på ca 4,9 i huvudfåran och 4,3 i Högforsån. (se denna sida: Dalkarlsån/pH )

Jämfört med förra våren är årets surhet i Dalkarlsån vid 5m3/s lika hög som vid 18m3/3 i fjol. Det kan bero på att vintern 2012 hade högre grundvattennivåer och därmed ett surare basflöde, som gör att avrinningsområdet i sin helhet (inklusive sjövattenmassorna) sämre står emot syrorna och utspädningen avbuffertkapaciteten.

I fjol inleddes vårflödet den 7 april efter en lång period av basflöde om ca 0,4m3/s. I år startade vårflödet 21 dagar tidigare, den 17 mars, från ett ca fyra gånger ”basflöde” som var ca 4 gånger surare än i fjol, och dessutom varade under en kortare period.

Vad som händer härnäst är intressant. Kommer våren av sig, eller smälter snön bort ännu tidigare än i fjol? Försenas islossningen i sjöarna eller kommer den ännu tidigare? Den som lever får se…

Mera information om sulfidjordar och torrläggning av sjöar behövs!

Två examensarbeten planeras till våren

Då vi sett att den torrlagda Västervikssjön inom Högforsåns avrinningsområde kraftigt försämrar vattenkemin i nedanliggande vattendrag blev vi nyfikna på hur det ser ut i andra kustnära sjöar i Västerbotten. För att införskaffa mer kunskap kring detta har vi valt att utlysa ett examensarbete som vi hoppas kunna genomföra under våren 2012.

I ett annat examensarbete kommer vi att titta på vattnets konduktivitet i diken, och vattendrag inom några utvalda avrinningsområden. Anledningen till att vi gör det här är att konduktivitet ser ut att ha en tydlig korrelation till sulfathalt som i sin tur indikerar påverkan från sura sulfatjordar. Genom att mäta konduktivitet, som är en enkel och billig metod, hoppas vi kunna visa på hotspots inom avrinningsområden. Detta i sin tur kan leda till en bättre förvaltning av de kustnära vattendragen.

Förhoppningen är att det även hittas en hugad graduskribent som kan göra motsvarande undersökning kring torrlagda sjöar på den finländska sidan. Detta är dock ännu under arbete…

Nytt år och aktiviteten rullar vidare…

Det nya året har kört i gång på bred front…

Skogstyrelsen och Länsstyrelsen bjuder in till kväll med Högforsån och Vänforsbäcken i fokus. Mera information hittas här: Inbjudan 22feb 2012

Den 12 januari hölls ett möte kringprojektets modellvattendrag Flybäcken i Kristinestad. Skogscentralen stod som organisatör för mötet av projektpartnerna deltog även Forststyrelsen och Närings-, trafik- och miljöcentralen. Kristinestads stad (som huvudsaklig markägare) var starkt representerad på mötet, fiskeområdet deltog likaså sakkännare gällande vattendrag och restaurering. Förslagen och idéerna om att  Flybäcken skulle fungera som modellvattendrag inom projektet togs emot av staden och fiskeområdet med stor postivitet.

Karteringsrapporten över småvattens tillstånd och restaureringsbehov i Korsholms och Vöråkommuners kusttrakter finns nu på både svenska och finska och kommer nart att hittas här på projektets sidor…


Arbetena är i gång vid Rauhaluoma!

Efter regn kommer solsken… eller nästan i varjefall…

Efter en regnig början av hösten lugnade det sig och vecka 47 kunde arbetena vid Rauhaluoma äntligen påbörjas. Den 24. november bjöds pressen in för att bekanta sig med arbetena. Antagligen på grund av regnet (som återigen stod som spön i backen), begränsades deltagandet i tillfället till några markägare och projektpartners.

Stommen till dammen för den våtmarksliknande sedimenteringsbassängen lyfts på plats (Bild: Tiina Asp)

I restaureringsplanen för Rauhaluoma, som uppgjorts inom projektet Rinnande vatten i Kvarken , ingår både vattenskyddsåtgärder och åtgärder för att förbättra livsmiljön för bäcköringarna i själva fåran. Nu under hösten är det tänkt att främst förverkliga vattenskyddsåtgärderna (punkterna 1, 2, 3 och 4 på listan nedan), medan åtgärderna i själva bäckfåran utförs inkommande vår eller sommar, då flödet återigen är lämpligt för arbete i vattendragen.

Planerade åtgärder i Rauhaluoma är följande:

  1. Reparation av ett eroderat utfallsdike m.h.a. bottendammar
  2. Ledande av vattnet till en våtmark
  3. Tömning av sedimenteringsbassänger
  4. Byggande av en våtmarksliknande sedimenteringsbassäng
  5. Byggande av en bottendamm
  6. Borttagande av vandringshinder (3 st)
  7. Byggande av strömkoncentratorer av trä i bäckfåran
  8. Tillsättande av död ved i bäcken
  9. Avlägsnande av eroderade fasta partiklar ur bäckfåran E
  10. Tilsättande av lekgrus och restaureringarbeten av Hartijoki-typ