Exkursion längs Högforsån

På Sveriges nationaldag anordnade projekt FLISIK en exkursion längs Högforsån (exkursionsguide). Jan Åberg (Länsstyrelsen) berättade om vattenkemin i systemet och hur området har förändrats genom historien.

Bild 1: Mätning av konduktivitet

Skogsbrukets hänsynstagande kring vatten diskuterades i ledning av Skogsstyrelsens Lars Berggren.

Bild 2: Diskussion om skogsbrukets miljöhänsyn

För att visa på djurlivet i vattnet fångade Mattias Sundqvist (Länsstyrelsen) vattenlevande insekter.

Bild 3: Husbyggande nattsländor

Workshop i Skellefteå

”Workshop för livskraftiga småvatten genomförd i Skellefteå. Nära 50 deltagare från olika organisationer deltog i två dagar med föreläsningar, exkursion och diskussionsgrupper. Föreläsarna pratade om allt från sura sulfatjordar till effekterna av sjösänkningar (program). Nedan finns länkar till presentationerna.”

Våren i antågande – det syns även i vattendragen!

(Jan Åberg)
Senaste dagarna har surheten ökat mycket i Dalkarlsån och ligger nu på ca 4,9 i huvudfåran och 4,3 i Högforsån. (se denna sida: Dalkarlsån/pH )

Jämfört med förra våren är årets surhet i Dalkarlsån vid 5m3/s lika hög som vid 18m3/3 i fjol. Det kan bero på att vintern 2012 hade högre grundvattennivåer och därmed ett surare basflöde, som gör att avrinningsområdet i sin helhet (inklusive sjövattenmassorna) sämre står emot syrorna och utspädningen avbuffertkapaciteten.

I fjol inleddes vårflödet den 7 april efter en lång period av basflöde om ca 0,4m3/s. I år startade vårflödet 21 dagar tidigare, den 17 mars, från ett ca fyra gånger ”basflöde” som var ca 4 gånger surare än i fjol, och dessutom varade under en kortare period.

Vad som händer härnäst är intressant. Kommer våren av sig, eller smälter snön bort ännu tidigare än i fjol? Försenas islossningen i sjöarna eller kommer den ännu tidigare? Den som lever får se…

Mera information om sulfidjordar och torrläggning av sjöar behövs!

Två examensarbeten planeras till våren

Då vi sett att den torrlagda Västervikssjön inom Högforsåns avrinningsområde kraftigt försämrar vattenkemin i nedanliggande vattendrag blev vi nyfikna på hur det ser ut i andra kustnära sjöar i Västerbotten. För att införskaffa mer kunskap kring detta har vi valt att utlysa ett examensarbete som vi hoppas kunna genomföra under våren 2012.

I ett annat examensarbete kommer vi att titta på vattnets konduktivitet i diken, och vattendrag inom några utvalda avrinningsområden. Anledningen till att vi gör det här är att konduktivitet ser ut att ha en tydlig korrelation till sulfathalt som i sin tur indikerar påverkan från sura sulfatjordar. Genom att mäta konduktivitet, som är en enkel och billig metod, hoppas vi kunna visa på hotspots inom avrinningsområden. Detta i sin tur kan leda till en bättre förvaltning av de kustnära vattendragen.

Förhoppningen är att det även hittas en hugad graduskribent som kan göra motsvarande undersökning kring torrlagda sjöar på den finländska sidan. Detta är dock ännu under arbete…

Nytt år och aktiviteten rullar vidare…

Det nya året har kört i gång på bred front…

Skogstyrelsen och Länsstyrelsen bjuder in till kväll med Högforsån och Vänforsbäcken i fokus. Mera information hittas här: Inbjudan 22feb 2012

Den 12 januari hölls ett möte kringprojektets modellvattendrag Flybäcken i Kristinestad. Skogscentralen stod som organisatör för mötet av projektpartnerna deltog även Forststyrelsen och Närings-, trafik- och miljöcentralen. Kristinestads stad (som huvudsaklig markägare) var starkt representerad på mötet, fiskeområdet deltog likaså sakkännare gällande vattendrag och restaurering. Förslagen och idéerna om att  Flybäcken skulle fungera som modellvattendrag inom projektet togs emot av staden och fiskeområdet med stor postivitet.

Karteringsrapporten över småvattens tillstånd och restaureringsbehov i Korsholms och Vöråkommuners kusttrakter finns nu på både svenska och finska och kommer nart att hittas här på projektets sidor…


Arbetena är i gång vid Rauhaluoma!

Efter regn kommer solsken… eller nästan i varjefall…

Efter en regnig början av hösten lugnade det sig och vecka 47 kunde arbetena vid Rauhaluoma äntligen påbörjas. Den 24. november bjöds pressen in för att bekanta sig med arbetena. Antagligen på grund av regnet (som återigen stod som spön i backen), begränsades deltagandet i tillfället till några markägare och projektpartners.

Stommen till dammen för den våtmarksliknande sedimenteringsbassängen lyfts på plats (Bild: Tiina Asp)

I restaureringsplanen för Rauhaluoma, som uppgjorts inom projektet Rinnande vatten i Kvarken , ingår både vattenskyddsåtgärder och åtgärder för att förbättra livsmiljön för bäcköringarna i själva fåran. Nu under hösten är det tänkt att främst förverkliga vattenskyddsåtgärderna (punkterna 1, 2, 3 och 4 på listan nedan), medan åtgärderna i själva bäckfåran utförs inkommande vår eller sommar, då flödet återigen är lämpligt för arbete i vattendragen.

Planerade åtgärder i Rauhaluoma är följande:

  1. Reparation av ett eroderat utfallsdike m.h.a. bottendammar
  2. Ledande av vattnet till en våtmark
  3. Tömning av sedimenteringsbassänger
  4. Byggande av en våtmarksliknande sedimenteringsbassäng
  5. Byggande av en bottendamm
  6. Borttagande av vandringshinder (3 st)
  7. Byggande av strömkoncentratorer av trä i bäckfåran
  8. Tillsättande av död ved i bäcken
  9. Avlägsnande av eroderade fasta partiklar ur bäckfåran E
  10. Tilsättande av lekgrus och restaureringarbeten av Hartijoki-typ

Välkomna till vår nya sajt!

Vi är glada att äntligen ha vår sajt igång även om vi fortfarande arbetar med den visuella utformningen och funderar på innehållet…

MEN, huvudsaken är: Projektet FLISIK är i gång!

Under sommaren har aktiviteten främst bestått av förberedelser: kartering och planering kring bestämda och potentiella projektobjekt.

I augusti ordnade vi med Kick-off på Söderudden (Korsholm, Finland), men innan färden ut till Replot besökte vi Söderfjärden och bekantade oss med vad man inom jordbruket försöker göra för att motverka effekterna av sulfidjordar. Ett viktigt tema inom projektet kommer att vara sulfidjordar på skogsmark och hur man möjligen kan anpassa skogsvårdsåtgärder så att följderna av markbunden försurning minskar.

Den regniga hösten har satt käppar ihjulen för planerade åtgärder i bl.a. Rauhaluoma och Lummukkakangas. Nya försök görs när vattenflödet är mindre och marken bär bättre.