Enkel kartläggning av sulfidjordar…?

Inom FLISIK testas en ny metod att kartlägga sura sulfatjordar genom att mäta vattnets ledningsförmåga (konduktivitet). Att mäta konduktivitet är enkelt och billigt i jämförelse med många andra vattenkemiska parametrar vilket gör det möjligt att kartlägga större områden. Ett första försök med metoden har testats i Bäckåns vattensystem i Västerbotten där konduktivitet mätts i varje delavrinningsområde. Resultatet ses i kartan  där de mörkare fälten indikerar påverkan från sura sulfatjordar (länk: Konduktivitet i Bäckån).

Nya strömningar inom restaurering av bäckar

VÄLKOMMNA PÅ SEMINARIUM!

Den 1 och 2 november ordnar vi seminarium kring temat restaurering av bäckar. Plats för seminariet är Kuortane i Finland. Arrangemanget delar vi med projektet Lapuanjoen purojen tila ja kunnostus (fritt översatt ”Bäckarna i Lappo å – tillstånd och restaurering”). Seminariet är kostnadsfritt och simultantolkas (finska-svenska och svenska-finska). Ifall intresse finns kan det möjligen ordnas med samtransport från Sverige.

Inbjudan och allmän information

Preliminärt program

Anläggande av lekbotten: Stor-Kvarnbäcken 2009 (Foto: Vincent Westberg)

Arbetsutbytet fortsätter

Under september skedde den andra delen i arbetsutbytet inom projektet. Då gav sig 13 finländare och 6 svenskar ut i markerna i Sverig för att se och diskutera skogsbruk och vatten. Hur handlägger Sverige skogsbruksåtgärder vid vatten, på vilka sätt kan vi skydda värdefulla skogsområden vid vatten, vad måste man göra vid dikesrensningar och skyddsdikningar. Många termer fick sig en förklaring genom att kika på dem i verklighet. Bara det att en ”vanlig” bäck i Sverige är något av en raritet i Finland var något som framkom. Vi kunde alla också upptäcka många likheter mellan Sverige och Finland. Många problem och möjligheter i respektive land diskuterades och funderades på.

Diskussion vid vanlig svensk bäck. Vilken hänsyn skulle behövas
här vid skogsbruksåtgärder (Foto: © Lars Öberg)

En hel del fortsatta arbetsutbytes idéer framkom också. Till exempel detta med det Svenska sättet att dikesrensapå.Oftast görs rensningarna för varje fastighet i taget när det ändå ska ske föryngringsåtgärder i området. Kanske skulle man nästa år som en del i projektet kunna testa det arbetssätt som man har i Finland där större områden som berör flera markägare åtgärdsplaneras av myndigheterna.

På spaning efter flodpärlmusslor (Foto: Kristina Nilsson)

Nytt från Harrbäcken

I slutet av augusti genomförde Länsstyrelsen konduktivitetsmätning i Harrbäcken. Syftet var att försöka spåra eventuell påverkan från sura sulfatjordar. Dessa jordar kan ge upphov till surt vatten och att olika tungmetaller läcker ut. Resultatet från mätningarna visar att det är ett område längs bäcken där konduktiviteten ökar snabbt (= tecken på sura sulfatjordar). I dagsläget finns det inga metoder att få bukt med läckage från dessa jordar. I teorin är troligtvis en höjning av grundvattenytan den mest effektiva åtgärden. Kalkning är däremot svårt då det krävs mycket stora mängder kalk för att neutralisera det sura vattnet.

Konduktivitet i Harrbäcken

Mer om ämnet sura sulfatjordar och konduktivitet finns att läsa i Maria Myrsteners examensarbete (LÄNK)

Svenskar på arbetsutbyte i Finland

Under tre programspäckade dagar bekantade sig personer som arbetar med skogsfrågor i Sverige med myndigshetsarbetet i Finland. Under dagarna behandlades ämnen som skydd av livsmiljöer och arter, skogscertifiering, vattenskydd och dikningspraxis i Finland. Diskussionen var livlig och många frågetecken rätades ut samtidigt som nya frågor väcktes.

Arbetsutbytesdagarna följs upp av motsvarande dagar på svenska sidan i slutet av september.

Viktiglivsmiljö på område som omfattas av ett 10-årigt skyddsavtal (foto: Nina Jungell)

Ett nygrävt dike i torvmark (foto: Nina Jungell)

Workshopen i Skellefteå ”revisited”

I slutet av maj träffades ett femtital intresserade kring temat ekologi och vattenvård med fokus på myrar, sjöar och sura sulfatjordar (mera info hittar du här).

En målsättning med workshopen var att identifiera strategier och förbättra arbetssätten för att nå målet LIVSKRAFTIGA SMÅVATTEN. Här hittar du en sammanställning av förda diskussioner.

Examensarbeten inom FLISIK

På uppdrag av projekt FLISIK har Maria Myrstener och Joel Avenius från Umeå Universitet utfört examensarbeten med koppling till sura sulfatjordar. Slutredovisning kommer att ske under hösten men redan nu finns en seminarieversion tillgänglig.

Maria Myrstener – Konduktivitet i vattendrag som indikator på sura sulfatjordar

Att analysera vattenkemi är ofta dyrt. Men att enbart mäta konduktivitet, som visar vattnets ledningsförmåga, är både enkelt och billig. Därför har Maria Myrstener testat en metod att använda konduktivitet som en indikator på att det finns påverkan från sura sulfatjordar. Resultaten visar att metoden fungerar men att tiden för provtagningarna bör beaktas och helst utföras i början av hösten då vattennivån höjs av regn efter sommarens normalt låga vattenföring.

 Joel Avenius – Sänkta sjöars inverkan på ytvatten i Västerbottens kustland

När vi i projekt FLISIK togs oss an Högforsån som modellvatten för sura sulfatjordar visste vi inte att problemen med dålig vattenkvalitet berodde på den numer torrlagda Västervikssjön. När detta uppdagades blev vi nyfikna på hur det såg ut i andra sjöar i Västerbottens län. Därför gav vi i uppdrag åt Joel Avenius att genomföra ett examensarbete om frågan. Resultaten visar att sänkta och torrlagda sjöar över lag ger sämre vattenkemi. Men som ovan finns det troligtvis bättre tidpunkter för vattenprovtagningen och det behövs ett fortsatt arbete för att få bättre information om omfattningen av de vattenkemiska problemen.

Examensarbetena kan laddas ner på Länsstyrelsens hemsidor här

Exkursion längs Högforsån

På Sveriges nationaldag anordnade projekt FLISIK en exkursion längs Högforsån (exkursionsguide). Jan Åberg (Länsstyrelsen) berättade om vattenkemin i systemet och hur området har förändrats genom historien.

Bild 1: Mätning av konduktivitet

Skogsbrukets hänsynstagande kring vatten diskuterades i ledning av Skogsstyrelsens Lars Berggren.

Bild 2: Diskussion om skogsbrukets miljöhänsyn

För att visa på djurlivet i vattnet fångade Mattias Sundqvist (Länsstyrelsen) vattenlevande insekter.

Bild 3: Husbyggande nattsländor

Workshop i Skellefteå

”Workshop för livskraftiga småvatten genomförd i Skellefteå. Nära 50 deltagare från olika organisationer deltog i två dagar med föreläsningar, exkursion och diskussionsgrupper. Föreläsarna pratade om allt från sura sulfatjordar till effekterna av sjösänkningar (program). Nedan finns länkar till presentationerna.”

Mera information om sulfidjordar och torrläggning av sjöar behövs!

Två examensarbeten planeras till våren

Då vi sett att den torrlagda Västervikssjön inom Högforsåns avrinningsområde kraftigt försämrar vattenkemin i nedanliggande vattendrag blev vi nyfikna på hur det ser ut i andra kustnära sjöar i Västerbotten. För att införskaffa mer kunskap kring detta har vi valt att utlysa ett examensarbete som vi hoppas kunna genomföra under våren 2012.

I ett annat examensarbete kommer vi att titta på vattnets konduktivitet i diken, och vattendrag inom några utvalda avrinningsområden. Anledningen till att vi gör det här är att konduktivitet ser ut att ha en tydlig korrelation till sulfathalt som i sin tur indikerar påverkan från sura sulfatjordar. Genom att mäta konduktivitet, som är en enkel och billig metod, hoppas vi kunna visa på hotspots inom avrinningsområden. Detta i sin tur kan leda till en bättre förvaltning av de kustnära vattendragen.

Förhoppningen är att det även hittas en hugad graduskribent som kan göra motsvarande undersökning kring torrlagda sjöar på den finländska sidan. Detta är dock ännu under arbete…