Enkel kartläggning av sulfidjordar…?

Inom FLISIK testas en ny metod att kartlägga sura sulfatjordar genom att mäta vattnets ledningsförmåga (konduktivitet). Att mäta konduktivitet är enkelt och billigt i jämförelse med många andra vattenkemiska parametrar vilket gör det möjligt att kartlägga större områden. Ett första försök med metoden har testats i Bäckåns vattensystem i Västerbotten där konduktivitet mätts i varje delavrinningsområde. Resultatet ses i kartan  där de mörkare fälten indikerar påverkan från sura sulfatjordar (länk: Konduktivitet i Bäckån).

Nya strömningar inom restaurering av bäckar

VÄLKOMMNA PÅ SEMINARIUM!

Den 1 och 2 november ordnar vi seminarium kring temat restaurering av bäckar. Plats för seminariet är Kuortane i Finland. Arrangemanget delar vi med projektet Lapuanjoen purojen tila ja kunnostus (fritt översatt ”Bäckarna i Lappo å – tillstånd och restaurering”). Seminariet är kostnadsfritt och simultantolkas (finska-svenska och svenska-finska). Ifall intresse finns kan det möjligen ordnas med samtransport från Sverige.

Inbjudan och allmän information

Preliminärt program

Anläggande av lekbotten: Stor-Kvarnbäcken 2009 (Foto: Vincent Westberg)

Arbetsutbytet fortsätter

Under september skedde den andra delen i arbetsutbytet inom projektet. Då gav sig 13 finländare och 6 svenskar ut i markerna i Sverig för att se och diskutera skogsbruk och vatten. Hur handlägger Sverige skogsbruksåtgärder vid vatten, på vilka sätt kan vi skydda värdefulla skogsområden vid vatten, vad måste man göra vid dikesrensningar och skyddsdikningar. Många termer fick sig en förklaring genom att kika på dem i verklighet. Bara det att en ”vanlig” bäck i Sverige är något av en raritet i Finland var något som framkom. Vi kunde alla också upptäcka många likheter mellan Sverige och Finland. Många problem och möjligheter i respektive land diskuterades och funderades på.

Diskussion vid vanlig svensk bäck. Vilken hänsyn skulle behövas
här vid skogsbruksåtgärder (Foto: © Lars Öberg)

En hel del fortsatta arbetsutbytes idéer framkom också. Till exempel detta med det Svenska sättet att dikesrensapå.Oftast görs rensningarna för varje fastighet i taget när det ändå ska ske föryngringsåtgärder i området. Kanske skulle man nästa år som en del i projektet kunna testa det arbetssätt som man har i Finland där större områden som berör flera markägare åtgärdsplaneras av myndigheterna.

På spaning efter flodpärlmusslor (Foto: Kristina Nilsson)